Läser en kurs i vägbyggnad och underhåll där vi är 8 personer. Vi har haft den i ca två veckor och hade jag inte haft den så vet jag inte hur jag hade pallrat mig till skolan dag efter dag. Förra veckan pluggade jag för första gången alla dagar i veckan, och blev knappt klar i tid, det också bara för att vi fick titta på datakoden från en kompis. Men vägkursen alltså. Vi har blivit som en liten familj. Vi har labb varje vecka där vi tar selfies, har lärare med helt hysteriska dialekt. Vi går i samlad trupp för att köpa kaffe (trots att det bara är Atheer, jag och Anna Banana som faktiskt köper kaffe). Det är också fint att höra "Well, David said you have like a really good pronuncation" dvs att den spanska killen i klassen tycker att min spanska är fluente. Det behövs. Det behövs när jag och Karima ligger absolut sist med allt i den andra kursen, när man inte sovit ordentligt på flera veckor, när vissa dagar allt känns övermäktigt och ouppnåeligt. 

 

Men just ju är det trevligt. Nöjer mig med att äta onyttigt, kolla på hunger games och se fram emot påsklovet. Och så första april imorgon! Man vet aldrig vad det kan föra med sig...