Trots att jag tycker om att skriva och läsning är ungefär det bästa jag vet, så är jag helt säker på att jag inte hade passat som författare. Jag saknar kreativiteten helt enkelt. Behöver en struktur, något att hålla mig kring, en ryggrad som ska bära upp hela texten. Vilket förmodligen förklarar att mina skoluppsatser brukade vara bra. Max antal sidor, ett tema, inledning, huvuddel, slutsats. Allt givet och klart. 

 

Så för att sammanfatta mitt utbyte litar jag inte på att jag skulle klara av att hålla mig till saken och få med allt det viktiga. Och eftersom inget kan vara mer strukturerat än en hembakad lista, som man skamlöst snor från sin bästa väns blogg.

 

Dåså. Vi kör igång!

 

Under det senaste halvåret, när kände jag mig mest…

Obekväm: Helt utan tvekan, under rasterna i början. Visste liksom inte vart jag skulle ta vägen när ljudnivån på en sekund ökade med 100 decibel, alla vände sig till sina kompisar och jag halkade ner i hej-jag-går-på-mellanstadiet-och-har-inga-vänner gropen

Svensk: Alla gånger jag var den enda i sällskapet som inte frös.

Spansk: När det blev vardag att hälsa på alla städerskor och caféägare på min gata. När jag blev igenkänd på alla caféer runt min port och i skolan.

Glad: Den eftermiddagen jag och Masse spenderade på stranden, spelandes volleyboll ända in i solnedgången. Och alla gånger när jag skulle in till centrum, precis den stunden när jag ställde mig vid övergångsstället och blickade upp mot Torres del Serano där Valencias flagga ven som en godmorgonhälsning. Varje gång jag hittade till en ny stadsdel och tänkte "jag BOR i den här staden"

 

Ledsen: Inte direkt ledsen, men jag kommer ihåg en söndag när jag mådde fysiskt dåligt av att sitta i skolan och inte fatta. När allt rann över, otydliga kurser, lärarna som körde sitt eget race, sömnbrist, att jag varit för lat för att äta något annat än flingor och kex och sallad i flera veckor

Rädd: När jag och Saina skulle ha sällskap av en irländsk kille till Plaza de España och han började slåss med någon som satt och rökte på i ett gatuhörn. 

Arg: När min lärare inte lät mig göra betongomtentan efter analystentan för att "jag har sett folk komma ut efter den här tentan, de kryper fram. Du kommer aldrig klara det"

Förvirrad: Första analysföreläsningen. Näst mest förvirrad av föreläsningen, allra mest förvirrad över att Tommy och Saina gäspade för det var "för enkelt"

Förvånad: När jag klarade betongtentan, inklusive teoridelen

Stressad: När jag och Saina försökte planera in alla haloweenfester/middagar/resor och insåg hur få helger det är kvar (mycket intressant observation som gjordes var att trots oändligt många arbetsveckor så är det försvinnande få helger kvar av varje given termin)

Lugn: Samtidigt som min brolärare besviket gick igenom min tenta och blev nästan förolämpad över att jag dristat mig til att skriva något annat än rätt svar och det enda jag hade i huvudet var hur jävla stort det kändes att jag kan stå och ha den här disskussionen på spanska. Det var lite Sirius Black vs dementorerna känsla

Sjuk: Första veckan i vår lägenhet. Jag hade feber, darrade av köld trots att det var typ 28 grader om nätterna, fick mensvärk och hade druckit två enorma koppar av vad som visade sig vara mycket koffeinrikt kinesiskt te. Åh, hej astman, skulle du också göra dig påmind?

Full: Efter Antonias födelsedagsmiddag. Inte att jämföras med svinfyllan innan jag åkte, men de viktigaste komponenterna (oförmåga att gå rakt eller vara tyst) fanns där

Trött: Andra kvällen i Barcelona. Vi hade skrivit tenta, kört hela vägen Valle-Barca, gått på latinoklubb, gått upp tidigt, promenerat hela dagen och till slut däckade jag kl 7, något Saina och de indiska killarna på hostelet fann ytterst skrattretande.

Mätt: Hos Sainas mamma i Finestrat! Första gången på ett halvår fick vi hemlagat mat och jag tog tre portioner. Och detta innan efterrätten

Spaniens bästa

Plats: Framför fontänen på Plaza de la Virgen, med solen i ansiktet och en glass i handen. Men Ciudad de las Artes y de las ciencias är också fint. Och så trottoarkanten där Saina och jag alltd satt och åt lunch. Mindre för det spektakulära i platsen och mer på grund av tryggheten att veta var man hittar varandra när mobielen blev urladdad

Ord: iGenial!

Mat: Kycklingkorma på den pakistanska restaurangen nära UPV!

Överraskning: Det handskrivna kortet jag fick sista kvällen i Valencia

Dryck: Sangria!! Och färskpressad apelsinjuice

Fest: Club Mojito i Barcelona, Mya  i Valencia och så det här stället i Madrid

Resa: Sevilla!! Men det var jävligt coolt att åka bil ner till Benidorm och Fenistrat och se den lite bergiga delen av Spanen i solnedgång.

Konstigaste: Pommesar (och för den delen allt friterat) som spanjorer stoppar i mackor och kallar för lunch! Jag ser det praktiska i det, men det finns gränser. Man kan inte bara fritera grejer och lägga dem i bröd.

Klanteri: Att bli förkyld i augusti 

Lärare: Miguel som lärde mig alla svordomar jag kan

Bedrift: När Miguel skrattade så han kiknade för att jag helt enkelt frågat ¿Que cabrón pone patatas fritas en un bocadillo?"

Citat: "We need to be careful - Barcelona is like one big Umbracle"

Lärdom: Att trots att man älskar sin familj, vänner och pojkvän, så kan det vara väldigt skönt att bara ansvara inför sig själv ibland. 

Upptäckt: Att åka på ett utbyte är som att falla genom kaninhålet rakt in i Underlandet. Allt är konstigt, annorlunda, ofattbart och fantastiskt - mest av allt en själv