Hösten 2012, andra året på universitet, insåg jag att jag måste ta upp mitt läsande efter en lång paus. Det slog mig också att jag regelbundna perioder varje dag sitter och stirrar rakt ut, nämligen på väg till och från skolan. Från den dagen började jag läsa på tunnelbanan varje dag, och väckte på så vis bokmalen i mig. Bara det här året har jag läst ut fler böcker än jag kan räkna, och det var ändå ingeting mot hur många jag kan sluka när jag har massor av ledig tid, som till exempel på sommarlovet. 

 

De flesta har varit riktigt bra, andra lite sämre, och några få riktiga guldkorn. Böcker som får mig att gråta, skratta och stå och läsa i rulltrappan eftersom jag inte kan släppa dem. Just det där med att inte kunna släppa en bok, ens efter att ha läst ut den, gjorde att idén om den här lilla fliken i min annars ganska så egocentrerade blogg föddes.

 

Vi får se vad det blir för böcker som fångar mitt intresse framöver. De absoluta topparna i år har bestått av titlar som "Hon är inte jag" av Golnaz Hamshezadeh, "I kloka kvinnors sällskap" av Celestine Vaité, "Stolthet och fördom" av Jane Austen, "Hungerspelen" av Suzanne Collins, "Jane Eyre" av Charlotte Bronte och den hittils absoluta favoriten, "Kapten Corellis mandolin" av Louis De Berniéres. Jag nämner dem som ett litet smakprov på vad som kan tänkas dyka upp förmöver. Men man vet aldrig vad som fångar ens intresse härnäst.

 

Fortsättning följer...