Efter insikten om att jag inte längre har råd att slösa tid på värdelösa föreläsningar har jag börjat skippa dem lite då och då, t ex nu. Så istället för att halvt sovande ta dåliga anteckningar på vatteresursplaneringskursen blir det hela eftermiddagen av betongpluggande. Det kan låta konstigt, men det känns skönt att ha flera timmar och kunna sätta sig in i vad man gör. Det var ju det som skulle vara fördelen med universitetsstudier - att man inte har sitt fokus utspädd mellan massa olika saker utan kan koncentrara sig på vad man gör. Inte i Spanien uppenbarligen. Här läser jag 6 kurser parallelt, mer eller mindre likadant som spanska studenter. Detta resulterar i att mer tid läggs ner på att plugga samtidigt som man lär sig mindre. Dels av uppenbara skäl - du kan inte gå lika djupt in i varje ämne om du har 6-7 som om du har 2-3 kurser. Men mest för att man använder sina timmar otroligt ineffektivt. Både här och på KTH jobbar vi oftast en hel dag, går hem på kvällen utslitna och dödströtta, men skillnaden är att när jag går hem till Sumpan har jag gjort något under dagen. Här har jag tur om jag har avancerat en uppgift i något ämne, eftersom jag slösar min tid på att sitta på diverse obligatoriska föreläsningar. Med det sagt, vill jag bara påpeka att om någon, som jag innan jag kom hit, har en bild av spanjorer som lite lata/chillare/sitter på caféer och fikar hela dagar, så har ni(jag) fel. Mina kurskamrater jobbar långt mer än vad vi behöver göra i Sverige, till sämre resultat, och det på grund av organisationen här. 

 

Och från gnäll (vilket är ryggraden i denna blogg) till helgens händelser. Jag och Saina drog nämnligen på en roadtrip till Barcelona! Roadtrip är något vi borde göra oftare, bilresan var nästan lika kul som att vara där. Vi såg allt man måste se, promenerade så länge fötterna bar oss och dansade på Club Mojito tills vi nästan svimmade. La Sagrada Familia, Rambla de Cataluña, Montjuïc, att hitta glass i november, världens dyraste frukost och tjejsnack på busshållplatser mitt i natten - det var en helg som innehöll allt. Men nu när vi är på den valencianska sidan om gränsen kan jag säga att jag faktiskt blev mycket mer imponerad av Madrid. La Sagrada Familia är en av de mest fantastiska byggnader jag har sett, och arkitekturen är underbar, men... jag tror man behöver vara där längre än en helg för att kunna se förbi alla stånd med biligt turistskräp och ha tid att gå runt i de icke-obligatoriska-att-se delar av staden, för att se den Barcelona som gömmer sig bakom turistjippot. Jag blev inte särskilt imponerad av själva staden, men tillräckligt för att vilja återvända och se vad mer än Gaudi Katalaniens huvudstad har att komma med. Vi bor ändå på promenadavstånd från Calatravas kungadöme.

 

Men framöver blir det festande i Valencia (absoluuut inget jag klagar över) och pluggande på helgerna. Visserligen måste vi redan gå på omtentor i januari, men vi lämnar resorna till mellantentadagarna på jullovet och håller oss hemma. För att om vi fortsätter plugga och resa i det här tempot kommer antingen jag eller Saina dö av sömnbrist. Och det vore ju synd att det sista man gör i livet är en misslyckat betongtenta.