Sommar. Jobbat klart, både på PEAB och Vattenfall (kontorsjobb - det är nice det). De fysiska såren från jobbet har läkt (dvs alla skrapmärken från bygget och skavsåren från att bära finskorna varje dag) men de mentala är kvar (dvs jag blir fortfarande somnig kl 10 på kvällen och vaknar runt 8 varje dag). Det senare har dock lett till en oväntad och mycket trevlig vana att sitta med la familia eller åtminstone min syster och dricka morgonkaffe tillsammans varje dag. Mysigt mysigt. 

 

Annars spenderar jag min tid med att läsa, umgås med Västeråsare, leta efter en sommarjacka (det vimlade av dem i februari när jag behövde en vinterjacka - nu är de borta med vinden) och som alltid sitta på Kalles. Vi (jag och diverse annat folk) passade på att åka båt (se figur 1 och 2), paddla (bild saknas) och spå framtiden (konfidentiellt).

 

På tisdag åker jag till Serbien i två veckor, faktiskt det längsta perioden på ett par år. I år fick jag oväntat lust att vara där och det rimmade väl md mitt längsta sommarlov någonsin (maj-september = lycka) så man passade på. Jag misstänker att det har att göra med att det har varit osannolikt varmt i sommar, vilket har gjort att vi (återigen jag och diverse folk) har kunnat umgås mycket mer som man gör i Serbien än i Sverige. Exempelvist sitta ute och äta glass, sitta på uteserveringar och dricka kaffe i all oändlighet (se figur 3 och 4), leta efter skuggiga parkeringsplatser och i allmänhet faktiskt fly solen (tro eller ej). Uppenbarligen gör man de sakerna i Sverige också, men mina associationer till "svenskt" umgänge lutar mer åt sådant som att titta på film, ta promenad, sitta ute sent på kvällen invirad i ett täcke och prata, sitta i Lous trädgård och dricka kaffe. Nu fick till och med jag stirra på det här och fundera varför jag tänkte på det ena som mer serbiskt och det andra lite mer svenskt. Jag tror att jag (fördomsfullt nog) tänker på de saker man gör avskilt (promenad, sitta hemma hos folk) som svenska och de man gör bland folk (glass på lögarängen, uteservering) som serbiska. Vilket objektivt sett är fel, och nu kommer jag på exempel där motsatsen gäller, men tydligen är det så mitt undermedvetna resonerar. 

 

 

Nästa gång skriver jag nog efter Serbien. Då kan ni vänta er ännu mer bilder och förmodligen gnäll om följande termin/läseår (ledtråd - 3 av 4 kurser i höst har ändelsn -mekanik). Men nu är det smultrondags!